Monday, November 3, 2008

IMPIAN 2 EKOR KUCING - Drama Pendek Dari Pondok Kecil Di Hujung Kampung

Assalamualaikum ...

POHON SENA DAUNNYA RIMBUN,
TANAM DI TEPI KEDAI CINA;
SI KAYA LENA HARTA BERTIMBUN,
SI MISKIN DIBUAI MENJAMAH HINA.

Itulah pantun kon hari ini ...

KISAH ini bermula di sebuah pekan sahari dalam sebuah bandar kecil di sebuah negara yang berslogankan makmur! Ertinya nama negeri tu Makmur. Letaknya entah di mana. Cari dalam peta memang tak jumpa tapi ianya ada dalam dunia ini.

Dalam kesibukan manusia beranika jenis hala tujuannya, maka bertemulah 2 ekor kucing di kesibukan pekan sahari itu. Seekor kucing asrama dan seekor lagi kucing pasar. Kedua-duanya amat bangga menjadi rakyat di negeri yang makmur itu.

SKRIPNYA BEGINI.


SETELAH PANDANG MEMANDANG AKHIRNYA MERAPATKAN DIRI BERTEMU MUKA.

KCG PASAR: Apa khabar? Dari mana?

KCG ASRAMA: Khabar Baik! Dari asrama. Saja jalan-jalan! Awak dari mana?

KCG PASAR: Dari pasar, tak jauh dari sini. Jalan-jalan juga.

LALU KEDUA-DUANYA BERJALAN-JALAN DARI LORONG GERAI KE LORONG GERAI DI PEKAN SAHARI TERSEBUT MELINTASI CELAH-CELAH KAKI ORANG RAMAI. AKHIRNYA SAMPAI DI KAWASAN PARA PENJUAL IKAN.

KCG ASRAMA: Hoiiii!! Ikan baru-baru nampaknya!

KCG PASAR: Ahhhh! Awak ni gopoh sangat memuji! Awak tahu tak. Koi tinggal di pasar. Moden dan canggih! Ikan-ikan yang ada di situ semuanya baru-baru belaka dari laut! Pilih sajalah yang mana suka! Di sini sudah kelas kedua ketiga ikan-ikannya!

KCG ASRAMA: Ehhh!!! Betul ke?

KCG PASAR: Kalau tak betul mari pergi tengok!

MELANGKAHLAH KUCING ASRAMA MENGIKUT KUCING PASAR MENUJU KE PASAR MODEN. SAMPAI DI PASAR TERSEBUT KEDUA-DUANYA MEMERHATI PADA GERAI-GERAI YANG BERSUSUN JENIS IKAN DI ATAS MEJA BATU BERSALUT MAR-MAR.

KCG ASRAMA: Amboi!!! baru-baru belaka ikan di sini! Matanya masih bersilau! Hebat! Hebat tempat tinggal awak! Tentu enak ikan yang awak makan.

KUCING PASAR TERSENGEH-SENGEH KENA PUJI.

KCG ASRAMA: Tunggu apa lagi! Kita ambil seekor untuk nak rasa.

KEDUA-DUANYA MELOMPAT KE ATAS MEJA UNTUK MENCAKUP SEEJOR IKAN KEMBUNG YANG MASIH SEGAR. TAPI TAK SEMPAT NAK MEREPONGNYA DENGAN PANTAS PENYAPU MENGHINGGAPI KEDUA-DUANYA DILIBAS OLEH TUAN PUNYA GERAI TERSEBUT. PANTAS TERJUN KEDUA KUCING SAMBIL MENJILAT-JILAT BADAN YANG BARU SAJA KENA BELASAH PENYAPU TUAN IKAN ....

KCG ASRAMA: Kenapa kita jadi macam ni?

KCG PASAR: Itu bukan hak kita.

KCG ASRAMA: Hak kita di mana?

KUCING PASAR MELANGKAH DAN DIIKUTI OLEH KUCING ASRAMA KE ARAH TEMPAT MEMBUANG SAMPAH DI HALAMAN PASAR MODEN ITU. KEDUA-DUANYA PUN MENCAKUPLAH IKAN YANG DIBUANG KE SITU SETELAH BUSUK DAN PECAH PERUT.

KCG PASAR: Di sinilah makanan kita!

SETELAH SELESAI MAKAN LALU KUCING ASRAMA DENGAN RASA BANGGA MENYARANKAN.

KCG ASRAMA: Di sini semuanya ikan mentah! Ikut koi ke asrama! Lagi hebat ikannya!

MELANGKAHLAH KUCING PASAR MENGIKUT KUCING ASRAMA DENGAN SERIBU HARAPAN UNTUK MENGECAPI MAKANAN YANG HEBAT MENUJU KE SEBUAH ASRAMA DI PINGGIR PEKAN KECIL ITU. SAMPAI DI ASRAMA LALU KEDUA-DUANYA MASUK KE RUANG DEWAN.

KETIKA ITU TENGAHARI HAMPIR SAMPAI WAKTU MAKAN. KELIHATAN HIDANGAN SUDAH BERADA DI ATAS BEBERAPA MEJA DENGAN BERBAGAI JENIS MASAKAN TERMASUKLAH JUGA IKAN KERAPU MASAK 3 RASA. BAUNYA BEGITU ENAK MEMBUATKAN HIDUNG KUCING PASAR BERGERAK-GERAK ...

KCG PASAR: (DALAM HATI) Selama ini makan ikan mentah, hari nilah baru nak merasa makan ikan masak bergulai!

KCG ASRAMA: Tengok!!! Hebatkan! Ada alas meja. Bersih! Dihidang dengan teratur. Banyak masakannya. Boleh pilih yang mana suka mengikut citarasa selera!

KCG PASAR: Betul! Betul! Marilah kita jamah!

KEDUA-DUANYA PUN MELOMPAT KE ATAS MEJA. SEBAIK NAK MENCAKUP IKAN KERAPU MASAK 3 RASA. MASA ITU JUGA PENYAPU MENGHINGGAPI BADAN MEREKA. KALI INI BATANG PENYAPU PULAK. PANTAS MEREKA TERKEJUT DENGAN KESAKITAN SAMBIL MEMBETUL-BETULKAN TULANG BELAKANG YANG BARU SAJA KENA BELASAH OLEH PENJAGA ASRAMA.

KCG PASAR: Macam mana kita?

KCG ASRAMA: Ikut!

KUCING PASAR MENGEKORI KUCING ASRAMA MENUJU KE TONG SAMPAH BELAKANG DAPUR. KEDUA-DUANYA MEMANJAT TONG SAMPAH TERSEBUT DAN MENGUIS-NGUIS LALU DAPATLAH IKAN YANG TINGGAL TULANG DAN TENGKORAK TAK BERDAGING SISA MAKANAN TENGAHARI SEMALAM YANG BELUM LAGI DIANGKUT OLEH PETUGAS MAJLIS PERBANDARAN.

SETELAH MENGHABISKAN TULANG DAN TENGKORAK IKAN KEDUA-DUANYA BEREHAT DI ATAS BANGKU BATU PERHENTIAN BAS PEKAN KECIL ITU.

KCG ASRAMA: Awak makan macam tu hari-hari?

KCG PASAR: Macam tulah! Awak?

KCG ASRAMA: Macam tadi juga hari-hari!

KEDUA-DUANYA TERUS BERSEMBANG SAMBIL MENJELIR-JELIRKAN LIDAH.

(Cerita ini tidak ada kena mengena dengan manusia atau binatang samada yang masih hidup atau pun yang sudah mati. Hanya cerita kon pada anak cucu kon semasa mereka hendak tidur sesekali pulang ke kampung.)


CUCU: Teringat Orang Melayu dengan DEB!

2 comments:

Suhaimi Said said...

Man, tolong hantar cerita kcg ni ke http://republikkata.blogspot.com, bagus cerita satira ini.

Suhaimi Said said...

Man, sebenarnya abang Mi dah tak mampu nak jadi Ketua Bahagian Kuala Krau. Perbelanjaannya besar juga (lebihkurang RM1000.00 sebulan). AJK ada ambil keputusan yang sumbang RM30.00 seorang setiap bulan, tapi setiap bulan abang Mi juga kena cari duit, nak bayar sewa, api dan segala kos aktiviti.

Sebenarnya abang Mi dah tak kerja sekarang, dah tak ada gaji.

Itulah sebab buat I-Charge, dapat jugalah antara RM52.80 hingga RM200.0 sehari; itulah belanja minyak kereta dan makan tengah hari.

Abang mi ingat nak tumpu 100% kepada I-Charge, dan tak ada masa untuk berpolitik.